Jakt i Tyskland 071020

Fick en inbjudan att jaga i Tyskland tillsammans med Dag Teien av Jan Holub, som deltog
som gäst på Riksprovet i Arvidsjaur.
Jan är domare i Tyskland för rasen Vorsteh
Det skulle visa sig att det blev en stor upplevelse, under två dagar.

 

På morgonen var det allmän samling, Dag passade på att hälsa på Arthus, en av eftersökshundarna

 

 Jan (i röd jacka) började att ta emot gästerna

Och fler anslöts, totalt 90 jägare, samt ett 40 talet hundförare.
Därav 6 eftersöks ekipage.

En del visade vilken ras de gillade på sitt sätt

 

Sen hälsade jaktvärden alla välkomna till dagens jakt i det här fallet Hans Holub
(utan hatt)
Vad han sa det vette tusan?
Förstod inte språket så bra, men det var säkert något viktigt för det var total tystnad när han talade.

Hundförare transporterades ut med hästtransport vagnar

 

Sen var det passskyttarnas tur.
I vacker Bok och Ekskog blev vi utplasserade , det var krav att bära röda halsdukar, band eller västar på oss.

Dag samspråkar med en av jägarna i det här fallet en åttiåring, Dag kunde lite tyska och tur var väl det.

 

Det här var mitt pass, en liten dalgång som skulle visa sig vara bra

 

 

Jag fick många djur på mitt pass, både kronhjort och vildsvin, men det var svårt att välja ut ett djur för dom kom ofta i flock.
Den här hinden stannade upp en kort stund och jag tog chansen till ett skott
med en lånad studsare med kaliber 300 Winchester Magnum.
Vildsvin hade jag på mig, men oj! vad fort det gick,
och dom tvekade aldrig att gå in i Hagtornsbuskarna, så det blev inget skott på dessa, 
man skulle ha haft hagelbössan och slug, *då jävl… *

När jakten var över var det bara att vänta på transport till samlingsplatsen,
Då fick vi sällskap av en Tax som kom ut ur skogen och den ville bara vara med oss,
Dag såg till att den skulle trivas med oss.

En vy över jaktmarkerna, ja det finns även vildmark i Tyskland
och det ligger bara 10 mil från Frankfurt

Vid samlingsplatsen var det dags för viltparaden, det var bara att ta traditionen dit man kom.

 

Viltet började komma in från skogen, man kontrollerade noga allt, typ av vilt, kön.
storlek, och ålder, allt skrevs upp

Den här hjorten hittade hundförarna,
Den hade fått magen samt en lunga punkterad av en rival, den beräknades vara 10-12 år gammal
och den var fortfarande varm. Ett ståtligt djur.
Undrar hur rivalen såg ut?

Viltet hedrad med en grankvist, och läggs ut efter storlek.
Totalt fälldes det.

17 Hjortar

 

11 vildsvin

6 Mufflon

3 Rävar

Sen skulle skyttarna presenteras och dekoreras med

Med en grankvist, och det var bara att ha den på.

 

Men det var inte för alla det gick bra
 Här är en tysk jaktterrier som hade fått ett fult sår på huvudet av ett vildsvin.
Dag konstaterar att såret går från, under ögat till örat och han råder att sköta om det med antibiotika till ägaren

 

Jakten avlutas med jakthorn, viltet skulle hedras.
I det här fallet 18 st hornblåsare, det var mäktigt att höra

Men jakten var inte slut för alla,
det var några djur som skadesköts, och det var nu eftersökshundarna kom fram.
Fick följa med Jan och hans hund Arthus på ett uppdrag.
Väldigt intressant att följa ekipagen, se samspelet mellan hund och förare, nu var det allvar!
Athos agerade som spårhund men de hade en till vorsteh bakom, som fick gå fot, den skulle agera på kommando 
när man fick kontakt med det skadade djuret.
Den skall springa upp och ställa det eller bita sig fast, helst skulle betet sitta i strupen.

Arthus stannade till mot en trädstam under arbetet
 Jan läser av hunden direkt, lägger honom, går fram och konstaterar att det är blod, vi är på spåret.
Men dagen börjar att gå mot sitt slut.
Det har börjat att mörkna och han bestämmer för att fortsätta på morgonen, så vi avbryter.

På morgonen möter ett proffs upp, med sig har han en Hanoveransk vilspårhund.
Spåret är nu 23 timmar gammalt.
Och det regnar, ja! det tog inte många minuter så var dom på spåret,
tyvärr kunde vi inte följa med och se hur det skulle sluta
på grund av att vi hade ett flyg att passa.
Men Jan meddelade senare att de hade spårat i 4km och konstaterade att djur var friskt.
Men det var imponerande att se dessa hundar in action.

Det blev en minnesvärd resa med många upplevelser både av hundarnas arbete och jaktkulturen
Jan var så imponerad av våra hundars rapporteringar i skog här i Sverige
när han var uppe på Riksprovet i Arvidsjaur.
Själv blev jag imponerad över deras krav på sina hundar, sammarbetet mellan förare och hund
vid eftersöket,
Man kan bara konstatera att Vorstehn är en allsidig ras.
Det är bara att forma den till den jaktkultur och jaktform  vi lever i, egenskaperna finns i rasen
men det är upp till vi jägare att förvalta den

Ett stort tack till Jan och Hans Holub.