Borderterrier   Enbåårdiz Emir Det här är en ny ras för mig och likaså en utmaning, vi får se vad framtiden vill utvisa, spännande. Lite rasbeskrivning ock provfakta Borderterrier kommer ursprungligen från dalgångarna i Cheviotbergen på gränsen mellan Skottland och England. Där har den funnits under lång tid och genom sin relativa isolering har rasen tidigt blivit mycket typfast. Borderterrier är främst en grythund som skulle kunna följa en jägare till häst och dessutom ha krafter kvar att gå i gryt. Rasen skulle således vara mycket rörlig och inte så stor att den inte med lätthet kunde gå i gryt. Därtill skulle den vara orädd för att klara sin uppgift mot räv och grävling. Borderterrier måste vara aktiv, stark och uthållig samt fördragsam mot andra hundar. Den skall ha i det närmaste vattentät päls. År 1921 erhöll rasen officiell status av engelska kennelklubben. Borderterriern är i allt väsentligt en grythund. Den skall förena rörlighet med jaktlust och ha uthållighet att följa en ryttare till häst. Huvudet skall likna en utters. Skallen skall vara måttligt bred. Svart nostryffel föredras men lever- och eller köttfärgad är inget allvarligt fel. Nospartiet skall vara kort och kraftigt. Saxbett. Tångbett är godtagbart. Underbett och överbett är allvarliga fel och absolut inte önskvärda. Ögonen skall vara mörka med livligt uttryck. Öronen skall vara små, V-formade och måttligt tjocka. De skall bäras framåtvikta tätt intill kinderna. Halsen skall vara medellång. Kroppen skall vara djup, smal och tämligen lång. Ländpartiet skall vara starkt. Bröstkorgen skall inte vara alltför välvd eftersom man med båda händerna skall kunna nå runt om kroppen bakom skuldrorna. Revbenen skall nå långt bakåt. Svansen skall vara måttligt kort och ganska tjock vid roten, därefter avsmalnande. Den skall vara högt ansatt och glatt buren men inte böjd över ryggen. Frambenen skall vara raka med inte alltför kraftig benstomme. Tassarna skall vara små med tjocka trampdynor. Bakpartiet skall vara spänstigt och byggt för snabbhet. Baktassar som framtassar. Rörelserna skall vara så sunda att hunden kan följa en häst. Huden skall vara tjock. Pälsen skall vara sträv och tät med tätt intilliggande underull. Röd, vetefärgad, grizzle (grå-röd-melerad) med tantecken eller blå (svart-blå-grå-melerad) med tantecken. Hanhundar: 6-7 kg Tikar: 5-6,5 kg         PROV Grytkaraktärsprov:Ändamål Provet avser att klargöra en hunds mentala förutsättningar som grythund. Provet är lämpligt för att testa en hunds rastypiska karaktär utan större träningsinsatser och avses ligga till grund för avelsvärdering av provade hundar. Grytprov, förliggare:Ändamål Förliggarprovets ändamål är att prova och utvärdera deltagande hundars anlag och lämplighet för grytjakt på grävling och mårdhund. Hunden ska under ca 15 minuter med lugnt och hörbart skall och utan onödiga angrepp mot grävlingen få denne att ligga stilla och vid utbrytningsförsök få denne att bli kvar på platsen genom effektiva motangrepp. Jaktlust och mod provas bland annat genom att hunden snabbt och på eget initiativ efter det att föraren släppt hunden söker sig ned i provgrytets gångar, att hunden effektivt forcerar de hinder som finns i gångarna. Hundens fysiska storlek och förmåga till rörlighet bedöms bland annat genom det sätt och med den fart hunden tar sig förbi nålsögonen och sandvallen. Hundens lämplighet bedöms framför allt beroende på det arbetssätt hunden har framför kitteln och med den ärlighet den uppträder. Grytprov, sprängare : Ändamål med grytprov, sprängare, är att prova och utvärdera deltagande hundars anlag och lämplighet för grytjakt på räv. Stor rörlighet, lagom skärpa och ett snabbt rutinerat anfallssätt i korta ruscher får räv att snabbt lämna grytet. Jaktlust och mod provas bland annat genom att bedöma om hunden snabbt och på eget initiativ efter det att föraren släppt hunden söker sig ned i provgrytets gångar, att hunden effektivt forcerar de hinder som finns i gångarna samt att hunden villigt tar sig upp på hyllan och möter provdjuret. Hundens fysiska storlek och förmåga till rörlighet bedöms bland annat genom det sätt och med den fart hunden tar sig förbi nålsögonen. Hundens lämplighet bedöms framför allt beroende på det arbetssätt hunden har framför kitteln och med den ärlighet den uppträder. Apportering, gryt:Ändamål För eftersök kan erfordras att grythundar har ytterligare färdigheter än som rävsprängare, respektive förliggare. Här behövs att hundarna också tränas och provas i viltspårning och med apportering ur gryt.   Emir har börjat att få krypa i konstgångar   Grytarbete   Man kan även använda Bordern som kortdrivare men Emir kommer främst att användas som grythund målet är att han ska bli en rävsprängare   Jag släpper inte         Grytträning i Fällfors 20090927 Var iväg på min första träningsträff för grythundar. En mycket intressant dag att få se vad hundarna gör där nere, men nu ovan jord Passade på att fråga domare / jägare om Emirs egenskaper De ansåg på den korta tiden att han var en klok hund, jobbade bra i gångarna Klarade nålsögat och även hyllan och kunde lockas ut. Vad han kunde göra bättre var att bryta tidigare om jag ska få honom till en bra rävsprängare, vi får se vad höstens och vinterns jakter kommer att visa En sak vet jag, och det är att vi kommer tillbaka, som provdeltagare Vill även rikta ett stort tack till Disa, Emirs uppfödare för alla tips och råd under dagen och alla andra Tack!   Bilderna får tala     Rävjakt i -28   Första grävlingen     Grävling i konstgryt

Startsida